Jakten på kungens gård i Ytterby och Jelling.
Vecka 10 2011
Den ena dagen avlöses av den andra och det sker ibland så mycket att jag vissa veckor inte riktigt vad som kan vara ett passande tema. Tankarna spretar åt flera håll, men de får samla sig kring Ytterby och Jelling denna gång. Även om den senaste veckan också har handlat om digital fältdokumentation, Kortedala museiförenings årsmöte och annat givande som skulle kunna passa som rubrik på veckobloggen.
Innan jag for till Östergötland fredagen den 4 mars 2011 hann jag lyssna på fyra intressanta föreläsningar hållna under den västsvenska arkeologidagen. Ulf Ragnesten från Göteborgs stadsmuseum berättade om Ängshagen, någon kilometer från Torslanda kyrka på Hisingen, och en komplett bälteskedja av brons som blev funnen där i höstas, då man grävde ut sju forngravar. Tidigare har man bara funnit fragment av dessa på två ställen i Västsverige, dvs i Saxeröd i Jörlanda socken och i Mölndal. De kallas för Nordjyske bælter i Danmark, där de har sitt ursprung och tillhör tidsperioden förromersk järnålder.[1]
Bengt Westergaard från utgrävningsenheten på Riksantikvarieämbetet höll ett anförande om utgrävandet av några bronsåldershögar i Staffanstorp i Ränneslövs socken, sydost om Laholm i Halland, som borttogs hösten 2010 då ett stort grustag skulle expandera, där bland annat en ovanlig liten guldring hittades i den största högen med namnet Tackhöj, som var 25 m i diameter och 3 meter hög. Centralgraven som var en drygt 2 m lång stenkista med takblock, innehöll ett cirka 3000 år gammalt obränt skelett. Bronsåldershögar konserverar ofta skeletten bättre än bronsåldersrösen, då de senare är mer utsatta av luft och vatten.[2]
Dessutom lyssnade jag på en föreläsning av Torbjörn Brorsson från Kontoret för Keramiska Studier och Marianne Lönn från RAÄ UV Väst. Vilka arbetar med ett projekt som ska resultera att den kring första världskriget av Georg Sauraws ledda utgrävningen av delar av gravfältet från järnåldern vid Ytter Restad i Hålta socken i Bohuslän, ska publiceras i ord och bild. Sauraw undersökte 42 högar och anläggningar, som bland annat resulterade i 36 hela keramikkärl. Inga vapen och björnklor, men däremot romerskt glas, pärlor av glas och bärnsten, samt västsvenska lerkulor mm. Alla gravhögarna hade kärnrösen och domarringarna var fyndfattiga. Ytter Restad har paralleller med de stora gravfälten i Greby och Ytterby. Det ska bli kul att få ta del av slutresultatet av utgivningsprojektet när den kommer ut från tryckeriet de närmaste åren.[3]
Redan här ser man hur lätt det är att spreta iväg, men temat för idag är som sagt Ytterby och Jelling. Simon Karlsson och Joel Westblom höll tillsammans med Johan Ling på den västsvenska arkeologidagen ett intressant föredrag som berörde de genomförda undersökningarna av huslämningar från järnåldern i Ytterby 2009 och 2010, samt det som komma skall därstädes våren och sommaren 2011. De två förstnämnda, alltså Simon Karlsson och Joel Westblom berättade om utgrävningsresultaten från de allra minst tre varande husbyggnaderna som avtecknar sig i den 20 cm djupa sanden, varav det största är ett treskeppigt stolphus – hallbyggnad – med de överdimensionerade måtten ca 48 m x 9 m och härrör från yngre järnåldern och fyndmaterialet som hittas i denna och intilliggande stolpbyggnader, varav ett treskeppigt mäter 22 m x 8 m. Mer information ges i den nyutkomna arkeologiska rapporten En järnåldersboplats i Ytterby. Grävsäsongerna 2009-2010 vid fornlämning Raä 22:1, Ytterby socken, Bohuslän, sammanställd av Karlsson och Westblom.
Johan Ling, som har lett de två senaste årens seminarieutgrävningar på platsen, berättade dessutom om bakgrundshistorien som sträcker sig minst 10 år då initiativtagaren Kristina Bengtsson tillsammans med bl a arkeologerna Anna-Lena Gerdin och Mac Lundquister påbörjade Kungahällaprojektet, som bland annat via fosfatkarteringar har resulterat i ett av de finaste forntida husobjekten på Västkusten. Ytterby kan jämföras med Slöinge i Halland och Järrestad i sydöstra Skåne. Ytterby har många bebyggelsefaser som även kan kopplas till det anslutande gravfältet, så härnäst gäller det att avgränsa och identifiera undersökningsområdet, vilket Ling gav planerna för och som gör att jag även framledes kommer ha anledning att berätta om de norska vikingakungarnas häll och hall i Ytterby.
Kristina Bengtsson och Johan Ling med flera har också varit initiativtagare till att knyta kontakter med skandinaviska arkeologer som har utgrävt liknande hallbyggnadskomplex, varav det stora seminariet i Kungälv i sensomras fick en mindre efterföljning på Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet i onsdags, då Anne Pedersen från Nationalmuseet i Köpenhamn och Mads Kähler Holst från Aarhus Universitet höll förträffliga föreläsningar om de spännande arkeologiska utgrävningarna som dessa två institutioner utför, tillsammans med Vejle Museum, i Jelling på Jylland.[4]
Konungarnas Jelling är klassificerat som ett världsarv av UNESCO och ligger i Jelling, som är en ort med cirka 3000 invånare i Vejle kommun, 1 mil nordväst om kommunens centralort. Det är en storslagen anläggning som byggdes under andra hälften av 900 e Kr av den danska vikingakungen Harald Blåtand. Välbekant för alla de svenskar som har läst Frans G. Bengtssons Röde orm.
De arkeologiska undersökningarna i Jelling påbörjades så tidigt som 1586, när den stora runstenen upprestes av Caspar Markdanner, Fredrik II: s länsman på Koldinghus. År 1591 framställde Henrik Rantzau, ståthållare på Koldinghus, ett kopparstick av minnesmärkena i Jelling, och 1643 utarbetade fornforskaren Ole Worm den första antikvariska beskrivningen av monumenten. År 1704 utfördes de första utgrävningarna i Nordhøjen på initiativ av Frederik IV. Bönder i Jelling fann en gravkammare i Nordhøjen 1820 och de efterföljande åren pågick utgrävningar bekostade av Frederik VI. Även Frederik VII, som var mycket arkeologiskt intresserad, utförde utgrävningar 1861. Under den tyska ockupationen av Danmark 1940-1945 blev Jelling en nationell symbol för danskarna, och det var en av orsakerna till att Nationalmuseet utförde omfattande utgrävningar i de båda gravhögarna 1941 och 1942. Projektet blev den största av sitt slag i Norden.
Åren 1947-1948 och 1951 fortsatte Nationalmuseet utgrävningarna i själva kyrkan. Man fann några hål efter nedgrävda stolpar och lera från ett förmodat lergolv, som av arkeologerna tolkades som resterna av ett asahov, en hednisk helgedom. Direkt ovan denna byggnad fanns flera hål efter nedgrävda stolpar, rester av ett bränt golvlager och stora stenar, som man antog härstammade från en stavkyrka.
År 1965 gjordes stora ytutgrävningar omkring Nordhøjen för att undersöka olika teorier som fanns kring de två sträckningar av bautastenar som har hittats i Jelling och som har visat sig vara rester av en enorm skeppssättning. I samband med en större kyrkorestaurering gjorde man ytterligare utgrävningar inne i kyrkan 1976-1979 och spåren av ytterligare tre träkyrkor framkom och man kullkastade tidigare teorier om ett asahov och en efterföljande stavkyrka, då man nu antog att spåren härstammade från tre träkyrkor som hade föregått den nuvarande i sten, som uppfördes omkring 1100 i frådsten (porös kalksten), såsom Sæby Kirke vid Tissø.[5]
Den förmodade kungsgården till gravmonumenten var ända fram till för några år sedan okänd, men har nog nu hittats och de arkeologiska resultaten alltsedan 2006 verkar omkullkasta mycket av de tidigare antagandena om platsen. Kungens anläggning med högar och skeppssättning i Jelling var inte unik för sin samtid, men den var större än de anläggningar som lokala hövdingar och småkungar kunde uppföra.
Samtidigt som det enorma komplex som uppfördes i Jelling måste ha inspirerat runristare och monumentuppförare i hela den norröna världen. Exempel på liknande komplex, ofta äldre fornlämningar som har kompletterats med nya under vikingatiden, hittas bland annat vid Anundshögen utanför Västerås, Lejre på Själland, Glavendruplunden på Fyn och kanske man även dit kan räkna Blomsholm med Grönehög, Tullestenarna med Tullehögen i Skåne, Jarlabanke i Täby och den sedan länge borttagna 50 meter långa vikingatida skeppssättning med anslutande högar som fanns i kvarteret Paragrafen i Linköping.[6]
Nu verkar det som Jelling i sitt äldsta skede under Harald Blåtands tid skulle ha bestått av en hallbyggnad (av flera på samma plats), där kyrkan står idag, omgärdad av minst två storhögar, varav Nordhøjen skulle ha varit centra för en 348 meter lång skeppssättning (fem gånger längre än Ale stenar i Skåne), vars ändar man tror sig ha funnit. Skeppssättningen i sin tur skulle ha omgärdats av en omkring 4 gånger 360 meter lång träpallisad i fyrkant. Inom pallisadhägnaden har hittats militära hallbyggnader av trelleborgstyp.
Längden på den smått diagonala fyrkanten är 360 meter (de fyra sidlängderna varierar högst några meter, från ca 358 m till ca 360 m), vilken är 1,5 gånger större än cirkelborgen Aggersborg (240 meter) och 3 gånger större än cirkelborgen Fyrkat (120 meter), båda på Jylland och uppförda av Harald Blåtand.[7]
Det är inte säkert att platsen för Jelling Kirke är den stora hallbyggnaden Harald Blåtand satt i, det man ändå antar är det där har funnits en hallbyggnad före kyrkan, vilken har byggts upp ett par-tre gånger. Hallbyggnaden kan i ett inledande skede ha haft ett rum för kyrkliga förrättningar, för det prästerskap som omgärdade Harald Blåtand efter dopet. En sak som man är desto mera säker på är att i det nordöstra hörnet av pallisadhägnaden har det hittats flera trelleborgshallar från andra hälften av 900-talet e Kr. Pallisaden har bestått av ett tre meter högt plank ovan jord och som var nedgrävt 1,2 meter under jord och skyddat av stolpar på varsin sida. Rester av den såg jag i somras då jag besökte Jelling under en dag, då man hade arkeologiska utgrävningar på södra sidan av pallisadverket.
Den stora hallen har länge varit känd från sagor och skaldeepos, nu hittas den på alltfler platser. Till den skaran kan numera räknas Jelling och Fornkungahälla i Ytterby. Det var där vikingakungarna gav sin stora gästabud. Hallbyggnaden speglade inte bara verksamheten den användes för, utan även vilken status deras ägare hade i det norröna samhället och vilka kultuppgifter vikingakungen hade för sin hird. Kring hallen växte det upp ett speciellt samhälle med ekonomibyggnader, grophus för förråd och verkstäder, platser för tältläger med mera. Kungarnas Jelling och det äldsta Kungahälla kan ses ur nya perspektiv.
[1] Artikeln Nordjyske bælter fra tiden før Kr. fødsel, Nationalmuseet i Danmark. Se länken http://www.natmus.dk/sw61608.asp 2011-03-10; Eva Heyman, Unik bronskedja ställs ut, Göteborgs Posten 20110203, sidan 10. Se även länken http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/kultur_o_fritid,unik_balteskedja_i_brons_tar_plats_pa_stadsmuseet 20110310.
[2] http://www.arkeologiuv.se/cms/arkeologiuv/aktuellt_uv/aktuella_uppdrag/ranneslov_34_gravhog.html 2011-03-10; http://www.raa.se/cms/extern/arkeologiuv/nyhetsarkiv_uv/nyheter_uv_2010/guld_till_ranneslov.html 2011-03-10; Hallandsekot - 3000 år gammal hallänning hittad, se länken http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=4034489 2011-03-10; Laholms Tidning - Här grävs skelettet från förfadern fram, se länken http://www.laholmstidning.se/article/20100921/LAHOLM/709219772# 2011-03-10; TV4 Nyheter Halland – Unikt benfynd hittat, se länken http://www.tv4pla2y.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_halland?title=unikt_benfynd_hittat&videoid=1069755 2011-03-10.
[3] Ytter Restad - en snart 100-årig undersökning av ett gravfält från romersk järnålder. Se länken http://www.keramiskastudier.se/ytterrestad.asp 2011-03-10.
[4] Står vi med resterne af Harald Blåtands borg i Jelling? Se artikeln och övriga sidor kring Jellingprojektet på länken http://jelling.natmus.dk/ny_viden/staar_vi_med_resterne_af_harald_blaatands_borg_i_jelling/language/dk/ 2011-03-11.
[5] Steen Hvass, De Kongelige monumenter i Jelling – deres historie, forvaltning og formidling. Fonden Kongernes Jelling 2000.
[6] Annika Hellander, Ett Terra Sigillata-kärl i Linköping – det hittills nordligaste fyndet, sidan 50. Fornvännen 92 (1997):49-56. Se länken http://fornvannen.se/pdf/1990talet/1997_049.pdf 2011-03-11.
[7] Sten W. Andersen, Mads D. Jessen & Mads K. Holst, Jagten på Kongens gård. Skalk, nr 1, Februar 2011:9-11.
