Arkeologiska självstudier.
Vecka 43 2010
Denna vecka har mestadels inneburit självstudier inför kommande veckas tredje redovisningsseminarium inom APT-programmet, med minst 6 000 ord ska vi sammanfatta mycket av det som är grundläggande inom uppdragsarkeologin. Jag ska vänta med att lämna in den skriftliga delen av uppgiften, då jag ännu inte känner att jag kan ställning till vissa frågor. I tisdags fick jag efter en trevlig opposition – kring Jessica Anderssons magisteruppsats om Gunnebo slotts 1700-tals orangeri på Institutionen för historiska studier – låna APT-programmets bok ”Gården i landskapet. Tre bebyggelsearkeologiska studier”, som jag tidigare under vecka 40 har omnämnt. Den är en mycket intressant sammanfattning av ett mycket stort UV-projekt. Jag har haft den som veckans litteratur och diskuterade den flitigt med Malin Hansson i lördags kväll, då vi satt på Broadway konditori i Norrköping, men för att ha ännu mer kött på benen så var jag även på Norrköpings stadsmuseum och köpte ett antal arkeologiböcker som berör det stora infrastrukturprojekt som omdirigeringen av E4: an innebar då motorvägen flyttades väster om Norrköpings stadskärna, genom ett av Sveriges rikaste hällristningslandskap.
Söderifrån sett gav redan ett av gravfälten i Klinga fina arkeologiska resultat 1989 med över 100 undersökta gravar och boplatslägen från yngre bronsåldern och äldre järnåldern, men därefter blev de rent sensationella… Böckerna och innehållet är enligt följande:
*Karin Lindeblad & Ann-Lili Nielsen: Herrebro – hällristningar och marknad. RAÄ 1994.
I Herrebro hittades en handelsplats med hamnläge, från vendel- och vikingatid. Någon sådan hade inte tidigare varit känd i Östergötland.
*Anders Kaliff: Skälv – en gård och ett gårdsgravfält från äldre järnåldern. RAÄ 1992.
I Skälv grävdes en gård och ett gårdsgravfält från äldre järnåldern fram. Två av de sammanlagt 63 gravarna som undersöktes, en mans- och en kvinnograv, innehöll importföremål som de gravlagda haft en hög position i samhället. Bland annat påträffades i den rika kvinnograven från omkring 200 e Kr en berlock av silver, den första i sitt slag i Östergötland.
*Karin Lindeblad & Ann-Lili Nielsen: Kungens gods i Borg, om utgrävningarna vid Borgs säteri i Östergötland. RAÄ 1997.
Kung Magnus Eriksson nämns som ägare till Borg i juni 1333, men annars lyser de skriftliga källorna med sin frånvaro, dock kom de arkeologiska utgrävningarna resultera att gårdskomplexet hade anor åtminstone redan på 700-talet. Man hittade bland ett förkristet kulthus som tillhörde Borgs gård och denna blev senare barndomsmiljö för hövdingasonen Ulvbjörn Vamodsson som växte upp därstädes i Dick Harrisons roman Ofärd, som utkom 2007. Frans G. Bengtssons Röde orm i modern tappning.
*Hélène Borna-Ahlkvists avhandling: Hällristarnas hem. Gårdsbebyggelse och struktur i Pryssgården under bronsålder. RAÄ 2002.
Bosättningen i Pryssgården som hittades under de 16 månaderna under åren 1993-1994 utgör en av Sveriges största kända förhistoriska boplatser. De arkeologiska resultaten visar att det här har funnits en omfattande bosättning, framförallt från yngre bronsålder och järnålder. Sammanlagt kunde ett nittiotal huslämningar identifieras, varav 21 långhus och 12 småhus daterades till bronsåldern, samt två hyddlämningar som eventuellt var från samma tidsålder.
*Anders Kaliff, med bidrag av Viktoria Björkhager, Tom Carlsson och Martin Sköljdebrand: Ringeby. En kult- och gravplats från yngre bronsåldern. RAÄ 1995.
62 stycken gravar, ett kulthus, altarliknande konstruktioner och två kremeringsplatser undersöktes 1993-1994 på det som under den yngre bronsåldern var en ö i det inre av Bråviken. Utgrävningsresultaten visar att under tiden ca 1000-400 f Kr så var det en kollektiv kultplats för befolkningen i närområdet.
*Anders Kaliff, med bidrag av Viktoria Björkhager, Tom Carlsson och Martin Sköljdebrand: Skenet från det förflutna. Arkeologi och myter i en bronsåldersbygd. RAÄ 1995.
Ringeby, från ovan, i ett litet större perspektiv och med fler populärvetenskapliga bilder.
Framöver ska jag lite mer utförligt diskutera de olika frågeställningarna som ingår i hemtentamen. Viktiga arkeologiska frågor som inte bara berör arkeologer internt, utan också skapar olika förutsättningar för att oss nutidsmänskor att förstå vår förhistoria. Medvetna val som ger oss mycket information, men även ratar annan. Exempelvis är arkeologins landvinningar såsom avbaningar verkligen på gott och ont... och vad kommer det att innebära för det arkeologiska Sverige där vi alltmer får färre, men större befolkningscentra och ödeplatser däremellan. Avbaningar görs ju bara där det finns stora infrastrukturprojekt, går det att överföra kunskap från en plats till en annan utan att det görs utgrävningar på den andra? Vad händer med områden som exempelvis har en rik fornminnesbild från järnåldern, men där det sannolikt inte kommer göras några större byggnadsföretag? Finns det möjlighet att mer än gissa dess förhistoria?
