harriboy

Vecka 33 2010

Den här veckan har jag ägnat mig åt att resa runt i Bohuslän och Västergötland. I måndags hade vi inom "Kungahällaprojektet" ett förberedande möte på Nordiska folkhögskolan i Kungälv, där vi med personal på plats förberedde kommande veckas tvådagarsseminarium hur vi ska fortsätta våra undersökningar inom projektet. Ledande arkeologer - Bengt Söderberg, Lars Jörgensen, Björn Ambrosiani, Tom Christensen och Frode Iversen - som har deltagit i liknande projekt i Sverige, Norge och Danmark, där man också har hittat hallbyggnader från yngre järnåldern såsom i Ytterby (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Ytterby) kommer att delta.



Under tisdagen åkte jag till Falköping för att besöka sommarutställningen "Falbygdens medeltida kyrkor", men dess före var jag på universitetsbiblioteket i Göteborg och gjorde mina sista forskningar om den finländska fästningsfången Lars Forbus på Bohus under 1700-talet. En artikel som ska vara färdig denna vecka. Väl framme i Falköping och efter en god lunch vid Rantens hotell på stationsområdet, hade jag intressant eftermiddag på Falbygdens museum. Senaste besök var förra året, då de visade "Drakskatten från Finnestorp", några av de mest spektakulära föremålen från vår forntid i form av guldförgyllda häst och svärdsutrustningar, funna i en mosse vid ån Lidan mitt emellan Falköping och Vara. Där offrades under folkvandringstid krigare, deras hästar och dyrbara stridsutrustningar. Under 1500 år har fynden legat orörda i mossen och har det senaste decenniet grävts fram förgyllda utrustningar som burits av dåtida stormän i aldrig tidigare skådad omfattning. Årets utställning handlade dock om tidigmedeltida kyrkor i Falbygden. Nog intressant det också.



På onsdagen var det åter dags att styra skeppet mot norr och Uddevalla. Att besöka Bohusläns museum är ett sant nöje, strosa runt bland utställningar, köpa något från museibutiken och äta lunch på deras trevliga restaurang. Efter att ha skrivit en artikel om Camminskrinet för Wikipedia (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Camminskrinet) var det givande att detaljstudera en replik av detsamma.



Torsdagen och fredagen har fått ge tid till skriverier om Lars Forbus, medan vi ett gäng från Kungahällaprojektet under lördagen hade en heldag i Ytterby och röjde upp området kring hallbyggnaden. Det behövdes då det inte har varit utgrävningar där sedan i våras och för att rännor, stolphål och liknande ska vara tydliga så jobbade vi flitigt, tacksamma var vi även över att Kungälvs kommuns parkarbetare för någon vecka sedan var och slog ned gräs och sly både här och på gravfältet. Det var på ett sätt mycket enklare att vara arkeolog förr... visst saknade de den tekniska utrustning och stora arkeologkår som finns idag, men landskapet var mer uppodlat och betat. Gravfälten kunde ses då varje grässtrå togs till vara, av kreatur och vid slåtter. Gravfältet Västra Porten - Stora Smällen i Ytterby har en skock får som betar på gravfältet, men de är alldeles för få för att råda bot på växtligheten. Det behöver utarbetas ett fornvårdsprogram i Kungälvs kommun och därför är det glädjande att sossarna har tagit upp det som en punkt i sitt lokala valmanifest i år, men det är ju något alla kungälvspartier bör kunna ställa sig bakom. Turismen och den lokala fritiden gagnas av detta, vilket det förra åtminstone generar pengar tillbaka. Nedan ses vad vi - kommunens parkarbetare och Kungahällaprojektets medlemmar - har lyckats åstadkomma, första bilden är tagen den 21 juli i år och de två senare den 21 augusti 2010.



Arkeologen Kristina Bengtsson har i en broschyr som Bohusläns museum handahåller, beskrivit ovanstående gravfält, som är Bohusläns största gårdsgravfält:
"Gravfältet har fornlämningsnummer RAÄ Ytterby 22. Det består av mer än 160 gravar av olika slag; högar, stensättningar, resta stenar, skeppssättningar, en treudd, en domarring och gravar som är omarkerade ovan mark. Gravarna har daterats med hjälp av kolprov från arkeologiska undersökningar av sju gravhögar som gjorts av Georg Sarauw 1919 och Johan Alin 1925. Den äldsta graven dateras till cirka 500 f Kr och den yngsta till 1000 e Kr. Helt säkert vet vi alltså att gravfältet har använts för begravningar under 1500 år. Men troligen har den använts längre än så. Eftersom så få gravar har daterats är gravfältets brukstid mycket osäker. Mycket tyder på att här finns äldre gravar."



Jag deltog i en arkeologisk utgrävning i Ytterby första gången våren 2006, har sedan dess varit involverad i Kungahällaprojektet. Ett givande och lärorikt projekt. De senaste åren har vi vid sidan av hallbyggnaden undersökt ett område söder om gravfältet, som har gett oss ett fyndspann som täcker hela gravfältets historia och vars jord var fyndförande i hela 1,7 m från ytan till lerbottnen. Keramik har fyllt hundratals fyndlådor, så det var inte konstigt att jag uppmärksammade en liten keramikskärva av gott gods under lördagens ytrensing. Där har den legat i 1000 år, innan den åter har fått komma till en mänsklig hand.



Under söndagen har jag avslutat historien om fästningsfången Lars Forbus, en intressant historia. Kommande vecka ska jag skriva om två andra fästningsfångar, vid namn Johan Arckenholtz och Johan Mathesius. Lika intressanta levnadsöden som Forbus´ och nu handlar det mest om en sammanställning, all grundforskning är redan gjord. Dessutom ska jag medverka under Kungahällaprojektets seminarier på Nordiska folkhögskolan, men om detta finns skäl att återkomma.