harriboy

Man kan fråga sig vilken roll religionen kan haft för utvecklingen av det västsvenska näringslivet?

Det finns ett samband mellan religion och framväxten av kapitalism, fast frågan är om det har sett likadant ut i hela Västsverige? Regionen är ingen homogen miljö ur ett kristligt perspektiv, men rent allmänt kan man säga att bibelbältet funnits i väst, medan väckelserörelser har långa tider saknats i öst. Slutet av 1700-talet och 1800-talets första hälft var stora delar av Östsverige andligt dött. Statskyrkan sjöng mycket på sin svanesång, åtminstone som en vital kraft i samhället. Näringslivets utveckling var mycket på kapitalets villkor, där kyrkligheten inte spelade så stor roll. Men hur var det i väst? Avsaknaden av ett större antal av de högre stånden och med en framväxande bondeklass skapade individualism och många småborgerliga väljare, men det finns två skilda utvecklingstendenser…



På det kyrkliga området var 1800-talet schartauanismens århundrade. Med en pionjärtid på 1820- och 1830-talen och definitivt genombrott vid seklets mitt kom denna inomkyrkliga strömning att dominera gudstjänstlivet i stora delar av Västsverige fram till våra dagar. Schartauanismens klarhet och reda i den kyrkliga ordningen och tro på en personlig väckelse inom kyrkans ram kom att rida spärr mot romantiska väckelser och svärmerier som man kallade frikyrkorna. Avsaknaden av frikyrklighet i stora delar av den västsvenska regionen blev följden, gammalkyrkligheten passade till hemmansägarens tillvaro, där man hade längre arbetstid inom t ex jordbruket, i början av 1900-talet än i öst. Gammalkyrkligheten återupplivade mycket av den hustavleideologi som var på väg att försvinna från den officiella kyrkan. Hustavlans ideologi påverkade starkare i väst, med försakelse och måttlighet i släptåget. Kallelsen som innebar att det dagliga arbetet sågs som en uppgift given av Gud, kunde delvis legitimera usla arbetsförhållanden och över huvud uppmuntra till en statisk samhällssyn, men den kan också tolkas på andra sätt: var och en har särskilda arbetsuppgifter, som Guds skickelser dag för dag ger honom utöver de härmed satta gränserna, som dock genom Guds egen ledning ständigt för den uppmärksamme skola utvidgas, varken behöver eller få kan gå – flexibel tolkning… även moderniserad funktion i ett visst skede, t ex då stora grupper av människor disciplineras till fabriksarbete.
I schartauanismen fanns drag, var effekter kunde vara moderniserade, ex. kallelsetanken. Åtminstone i slutet av 1800-talet var den i hög grad utbredd i städer som Uddevalla, Göteborg eller Varberg och i industriområden. Till de starkaste fästena hörde industrisocknarna i Mark. Från Kampenhofs textilfabrik i Uddevalla berättas det om att i slutet av 1800-talet hölls särskilda husförhör för fabriksarbetarna och fabriksflickorna, inte för att det i sammanhanget handlat om tvång från överheten, utan för att den folkliga schartauanismen var väl utbredd och man med glädje tog emot denna fridag för detta ändamål. Bibeln var kär ägodel för mången fabriksflicka och stadskyrkan väl besökt.
Bondeklassen blev individuella jordägare, med individualism och svag ekonomisk utveckling som följd, men finns undantag, t ex norra Orust, som ej var frikyrkligt utan i huvudsak schartauanskt. Där lever ännu idag småföretagarandan och gott samarbete, som annars är mycket vanligt bland de frikyrkliga.



Göteborg ligger mitt i Bibelbältet och är delvis färgat av det, på en gång påverkat och i konflikt med det. Staden blev under 1800-talet, en finansiell och därefter en industriell metropol i Sverige med sin egen specifika kultur som skiljde ut staden från dess omland. Göteborgskulturen blev en blandning av en konservativ västsvensk bondekultur med dess fromhetsliv, och konservativa agrara individualism å ena sidan, kosmopolitiska liberala strömningar och omskakande, täta internationella kontakter och starka sociala motsättningar å den andra.