harriboy

 Vecka 35 2010

Föregående vecka blev det bara en snabb sammanfattning över seminarierna i Kungahällaprojektet och jag vill därför denna vecka ge en längre redogörelse över de fantastiskt bra föredragshållarna som vi hade på plats i Nordiska folkhögskolan i Kungälv.



Dock föregick vi dessa med ett längre studiebesök i Ytterby, där vi var på besök på gravfältet och undersökningsplatsen för hallbyggnaden. Vilket möjliggjorde givande diskussioner kring fortsatta undersökningar i Kungahällaprojektet.

 

Därtill hölls som sagt ett tiotal föreläsningar. Inte nog med att våra lokala förmågor från Göteborgs universitet – Kristina Bengtsson, Anna-Lena Gerdin, Simon Karlsson, Johan Ling, Hanna Löfqvist och Joel Westblom  – berättade om Ytterbydalens fornhistoria och de senaste undersökningarna därstädes, samt förmedlingen av dessa resultat hade vi fem goda föreläsare från Danmark, Norge och Sverige.



Dessa senare var:



Bengt Söderberg, gav några exempel från Skåne på vilken kunskap metalldetektering kan tillföra. Han har varit med och lett undersökningen av Järrestad, en huvudgård i en centralbygd under yngre järnåldern, väster om Simrishamn. I Järrestad fanns ett större gårdskomplex från sent 500-tal till början av 1000-talet och man har grävt fram två hallbyggnader på platsen, den äldsta mätte 37 m och den yngsta nästan 50 m. Det vill säga den senare mätte samma längd som Ytterbys största hallbyggnad, som mäter i dags datum 48 x 9 m. (Mer fakta om Järrestad, se http://www.ts.skane.se/fakta/storgaarden-i-jarrestad-under-500-aar)

Lars Jørgensen (se http://www.natmus.dk/sw74491.asp),  berättade om Tissø, en storgård, kult- och samlingsplats från 550 – 1050 e. Kr. på Västsjälland. Den var belägen vid västra stranden av sjön med samma namn. Där har sedan 1995 genomförts en rad arkeologiska utgrävningar på grundval av många upptäckter som gjorts med metalldetektorer. Utgrävningarna har avslöjat en stormansgård som har funnits på platsen från ca 550 till början av 1000-talet. Gården omfattade år 700 cirka 10 000 m² och växte till cirka 15 000 m² under det kommande århundradet. Ungefär år 900 var gården nästan 18 000 m² och nådde sin höjdpunkt år 1000 med 25 000 m². Under hela perioden fanns det en centralt placerad hallbyggnad som växte i takt med gården. Den största hallbyggnaden mätte 12,5 x 48 m, d v s ca 550 m² och gårdens byggnader inrymde totalt vid denna tid över 2000 m².

Björn Ambrosiani (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rn_Ambrosiani ), som grävde i Svarta jorden på Björkö 1969–1971 och var sedan projektledare för grävningarna 1990–1995, hade mycket att säga om vikingahus i staden Birka (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Birka ) och den närbelägna kungsgården på Adelsö (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Hovg%C3%A5rden,_Adels%C3%B6 ).

Tom Christensen, berättade om Lejre på Själland, som var enligt sägnerna och Lejrekrönikan danskarnas kungasäte under yngre järnåldern. Där har man hittat hallbyggnader, varav den största mäter 48 x 11 meter. (Se http://www.viking.ucla.edu/hrolf/hallarc.html ) Området är majestätiskt med en stor skeppssättning och många storhögar från forntiden. Det har även de senaste åren gett ett rikligt arkeologiskt artefaktmaterial, varav silverfigurinen ”Oden från Lejre” bör omnämnas (se Tom Christensens artikel  http://www.roskildemuseum.dk/Files/Billeder/Web/Vores%20viden/Forlag/ROMU/ROMU%202009/Odin_fra_Lejre.pdf  )

Frode Iversen, gav en intressant skildring om territoriell organisation i vikingatid och medeltid i Norge, med utgångspunkt i kungsgårdar och kronogods i Viken. En utförlig presentation av hans projekt ”Rike og provins. En komparativ analyse av kongsgårder og gods i tidlig nordeuropeisk middelalder (ca 500-1100)” finns på hans hemsida http://www.arkeologene.no/frodeiversen/index.html . Hans forskning är viktig för att förstå Kungahällas roll som kungsgård, före och efter staden med samma namns tillblivelse i slutet av 1000-talet.



Annars handlar denna vecka om skolstart... jag vet inte inte i vilken ordning sedan jag började lågstadiet på Hagaskolan i Norrköping 1976. I alla fall ska jag bygga på min magister i arkeologi till en master, vilken jag förhoppningsvis kan ta om två år. Titeln är inte så viktig, har en master i etnologi sedan mitt förra program Kulturarv och modernitet, utan möjligheten att få fördjupa sig i arkeologins ljuvliga värld i ytterligare två år. Denna vecka har vi föreläsningar med Per Stenborg, Lars Ersgård och Nils Johansson. Långhelgen som kommer ska jag tillbringa i Östergötland, åker på fredag och kommer tillbaka på måndag.